kollar på stora kvinnor som mosar små människor på 3an. de verkar verkligen tycka om det för de gör det om och om igen.

när jag var jätteliten satt jag en gång på min mormors rygg medan hon låg i mammas säng och vilade och så låtsades jag att hon var en bil. jag lade ut ena armen som var dörren, satte mig på hennes rygg som var sätet och stängde armen efter mig. sedan var billeken slut för man kunde inte göra så mycket mer men ändå minns jag det minnet som ett av mina allra bästa i hela mitt liv.

de på tv:n måste ha tråkiga liv om de tycker om det så mycket. de öppnar inte ens någon arm.