in the pain is the healing
in your name i find meaning
so i'm holding on

det var på tiden.

det är så här jag gör när jag märker att jag gått upp lite i vikt. jag slutar äta vid tre, dricker vatten som jag aldrig dricker annars, och röker. klockan blir halv tolv och då hittar jag semlan i kylskåpet. efter den öppnar jag pringles-burken och äter dem med kebabsås som var kvar sedan i går. jag värmer även en smörgås med ost på som jag doppar i kebabsåsen. jag avslutar med en chokladboll som äcklat mig hela dagen. ibland tror jag att jag har bulimi, bara att jag inte spyr.

dessutom är allt jag har planerat för resten av veckan, förutom att klippa mig, massa utemat. och alkohol.

men jag är hellre tjock och glad än smal och emo. ett bra motto att leva efter, och sunt.

började på mitt socialreportage i dag. frågade var hon var född. "borås" svarar hon men jag hör "murrås". "murrås, jaha. var ligger det?" frågar jag och hon börjar förklara var borås ligger. jag förstår att jag hört fel. jag undrar varför jag inte tyckte det var konstigt att hon var född i murrås.

är inte redo att bli glad. inte än.
och jag gillar dig med.

jag har tröttnat. jag är så jävla trött på dig. jag kunde åka från viebäck utan att tänka på dig alls. seriöst inte en enda gång. jag var över det. jag var det. och jag orkar inte skriva mer fyllebloggar om dig för du är så jävla tråkig och dryg och jag är snyggare än dig och jag fattar inte att någon kan få mig att må såhär. och jag var över det. jag var det på riktigt den här gången.

men så räcker det med så lite för att jag ska bli en sådan jävla tönt. en liten hint att du kanske gillar mig. för du är inte tråkig och du är aldrig dryg mot mig och ingen är snyggare än dig och jag fattar verkligen att just du får mig att må så här.

så snälla, sluta. för jag kan inte. jag kan inte sluta med något frivilligt. du är cigaretter. och jag vill verkligen sluta.

jag saknar ändå att försvinna in på x rum på fredag eftermiddag och komma ut på söndag kväll och må så jävla bra och dåligt på samma gång. jag trodde aldrig jag skulle sakna det men jag trodde iofs inte att det någonsin skulle bli så här.

igen.

jag är den sortens person som behöver höra det dåliga rakt i ansiktet för att kunna sluta. eller dåliga och dåliga, jag behöver höra eller se sanningen som den är. jag slutade inte spela bort pengar förrän jag tog ut all skit på mamma och gjorde sönder mobiltelefonen. jag slutade inte vara glad förrän jag hörde orden "eric, jag tycker inte om dig på det sättet". och för att kunna sluta röka har jag bett alla säga till mig att det luktar äckligt och huden åldras och blabla bla.

och så i går, medan jag var så jävla inte där i min kropp, tog även det allra bästa slut. egentligen visste jag det men i går visste jag det. det tog mig tills i dag att fatta det, och nu känns det ändå så befriande på något sätt.

så nu, äntligen

ÄNTLIGEN

kan det här bli året.

jag trodde jag rökte min sista cigarett på väg till efterfesten efter efterfesten men på väg från den efterfesten hittade jag ett snuskigt paket med tre cigaretter i som jag rökte upp på vägen hem. vad äcklig jag är. tur jag slutat röka då.

vilken konstig dag det var i går. förutom lättnaden på torget efter tolvslaget att 2009 och allt dumt jag gjorde då från och med nu är "förra året" kändes det inte som nyårsafton alls och jag var på jättekonstigt humör. min personlighet kändes lite lealös och jag kunde inte göra något åt det. men däremellan var det mesta bra. nu börjar mina ord ta slut och jag vill verkligen röka, bara lite. och nu måste mitt huvud kämpa för att skriva klart den här meningen.

så det här var inte året jag blev hel eller "en riktig människa". ingen sade de där fyra orden jag vill höra och jag har inte kvar alla jag hade när året började. jag har varit djävulen men för varje dum sak jag gjort har jag fått mkt mer tillbaka, det här året mer än något annat.

men det här var också det bästa året. det är något speciellt när ett år tar slut. man tänker igenom alla bra och dåliga saker, och även om de dåliga sakerna är de största och de jag tänker på först är de bra många fler.

jag vill räkna upp alla bra saker, men jag är inte riktigt den där människan som kan sitta och fira sitt livs ögonblick än. jag kan säga att jag är tacksam för sommaren, för mina vänner och att jag lever. det låter som lite men är mycket, det här året mer än något annat.

jag kan inte fatta att det här händer igen.

i dag vaccinerade jag mig mot svininfluensan på ren impuls. sedan dess har dagen varit konstig. ganska skön. funderar på att vaccinera mig på fredagar så har jag gratis fylla över helgen. nu börjar armen värka dock så i morgon lär väl bli en tuff dag vad jag hört. vill inte gå baklänges. röker mindre. och så har jag en sjukt snygg fåtölj här som jag ska sitta i för första gången snart.

så jag är fortfarande full och ont i huvudet och hes och ska åka tåg, jag hittar inte på tåg eller i dem, jag kommer åka förtvivlat fel eller anataligen alldeles för långt. mitt huvud börjar så saka göra ont nu, jag antar att det är bakfyllan som kommer. drickandes vatten ska jag åka, jag sover nog antagligen i bilen på väg mot tåget. jag är riktigt arg, och när all den här humorn avtar och jag verkligen minns att jag kan glömma det, då kommer det antagligen göra ont. tills dess bedövar den här fyllan och jag uppskattar det.

jag är djävulen. jag är't.

i find you stunning but you are running me down

i got a feeling that tonight's gonna be a good night. den där känslan, eller rättare sagt tanken att tänk om det jag allra helst vill ska hända i kväll händer. det är så himla oslagbart när det händer. jag menar, en gång för sju tusen år sedan hände precis vad jag behövde för att dra ur mig ur 10 månaders celibat och självömkan. en enda kväll liksom. det är en ganska stor grej när det man vill ska hända händer.

det händer inte längre. men det händer inte inte heller. någonstans mittemellan. och om jag känner mig själv rätt kan allt lika gärna bara vara i mitt huvud, för jag är medveten om att jag är ihålig och narcissistisk. men jag ska fixa det här. jag har en plan.

och det här tog mig så lång tid att stava rött för det får inte se ut som någt jag skrivit full.

jag har inget att skriva. just den här veckan är jag en sådan där random glad person jag hatade veckan innan. så i morgon blir det gladvin. det är allt jag kommer på att skriva. gud vad dåligt jag skriver glad och nykter. seriöst.

när allt kommer till kritan vill jag bara vara okej.

sluta hetsäta.
sluta kolla på de där bilderna. de betyder ingenting och du vet det.
sluta analysera.
sluta läsa in för mycket.
seriöst, sluta kolla på bilderna.

det finns inget i morgon.

äntligen. jag skrev det förut men tog bort det men nu är jag full igen så nu kommer det en gång till. äntligen är jag hopplös och mig själv igen. äntligen har jag gjort något. jag gör.